Du måste registrera dig och logga in för att göra proven, genomföra kursen och få ett diplom.
3.3 Lönsammare jordbruk
Med tanke på kontinuiteten av en högklassig livsmedelsproduktion och jordbrukets lönsamhet är skördesäkerhet det viktigaste och tydligaste ekonomiska incitamentet för att övergå till regenerativt jordbruk. På lång sikt kan en övergång till regenerativt jordbruk också kännas i plånboken på andra sätt. I forskning och framtidsvisioner förknippas regenerativt jordbruk med till exempel följande ekonomiska möjligheter.
Bättre skördar
Även om forskningsresultaten inte är obestridliga när det gäller det regenerativa jordbrukets inverkan på skördarnas storlek, utlovar en del forskare inte bara skördesäkerhet utan också större skördar. Enligt de mest optimistiska studierna kan en övergång till regenerativt jordbruk öka gårdarnas avkastning avsevärt, till och med med en tredjedel. Detta sker dock inte över en natt, utan kan ta flera år.
Nedan ser du ett intressant exempel på en gårds väg till regenerativt jordbruk. Detta exempel illustrerar hur övergången kan se ut när det gäller skördarnas storlek och hur stödet till jordbrukarna är särskilt viktigt i början. Grafen illustrerar dock inte en situation som skulle omfatta alla gårdar som övergår till regenerativt jordbruk, och effekterna på skördarna kan också variera.
Minimera mängden köpta insatser
En annan långsiktig ekonomisk fördel med regenerativt jordbruk kan vara relaterad till köpta insatser. En frisk jord kräver mindre mineralgödselmedel. En mark i gott skick ger också friskare grödor, vilket minskar behovet av växtskyddsmedel. Man sparar bränsle och arbetstimmar när jorden bearbetas så lite som möjligt maskinellt. Även dessa besparingar kan vanligtvis uppnås först efter en viss tids användning av regenerativa jordbruksmetoder.
Svar på efterfrågan
Efterfrågan på regenerativt odlade råvaror ökar internationellt och i Finland. Allt fler livsmedelsföretag är medvetna om miljökonsekvenserna av sin verksamhet och strävar efter att minska miljöbelastningen i sin produktionskedja genom konkreta åtgärder. Detta styrs också starkt av lagstiftningen i Europa. Regenerativt jordbruk erbjuder en lösning och hjälper företag att utveckla hållbarare produktionskedjor.
Även konsumenterna förväntar sig ansvarsfullt producerade produkter av företagen, vilket ökar möjligheterna för en ökad marknad för regenerativt odlade produkter. Vissa företag har redan tillgång till produkter som tillverkats av råvaror som helt eller delvis odlats regenerativt, och flera produkter planeras.
Kompensation för kolbindning
I framtiden kan den växande koldioxidmarknaden ge odlarna ekonomiska fördelar genom åtgärder som främjar kolbindning. Enhetliga mekanismer för att bygga upp en fungerande marknad är dock fortfarande i utvecklingsskedet och kräver vidare utveckling av tillförlitliga metoder för att mäta till exempel kolbindning och -inlagring.
Låt oss se vad Meteorologiska institutets vetenskapliga direktör Jari Liski har att säga om hur arbetet med att mäta och verifiera kolbindning framskrider.
Att mäta kolbindning är svårt och dyrt, och variationen kan vara stor på bara ett åkerskifte. Även om det finns och ständigt utvecklas teknik för att mäta inlagringen av kol från jordbruket, finns det ännu inte någon allmängiltig metod för att mäta mängden inlagrat kol i marken på ett tillförlitligt sätt.
Hur kan man undvika grönmålning och skapa en fungerande koldioxidmarknad?
Principen för den frivilliga koldioxidmarknaden är att företag och andra aktörer kan göra klimatpåståenden genom att köpa reduktionsenheter. Med reduktionsenheter avses minskningar av mängden växthusgaser eller ett ökat koldioxidupptag som motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter. I praktiken innebär detta att jordbrukare kompenseras till exempel för vissa regenerativa jordbruksmetoder, såsom minimering av jordbearbetning eller användning av fånggrödor. Ersättningen kan vara resultat- eller hektarbaserat.
Liksom i andra typer av koldioxidmarknad, finns det fortfarande flera frågor inom jordbrukets som måste lösas. När det gäller jordbruk måste man vara särskilt uppmärksam på följande tre kriterier:
Additionalitet För att en kompenserad utsläppsminskning verkligen ska vara additionell måste det säkerställas att den inte görs i vilket fall som helst. Minskningsåtgärden måste alltså ske på grund av kompensation man får från koldioxidmarknaden. Till exempel kan en åtgärd som krävs enligt nationell lagstiftning eller EU-lagstiftning inte anses vara additionell. En minskning är heller inte additionell om den får annat stöd eller andra förmåner som skulle göra den till det mest ekonomiskt lönsamma alternativet även utan kompensation.
Varaktighet Koldioxidmarknaden strävar efter att säkerställa att åtgärderna är långsiktiga, och med varaktighet avses vanligtvis kolinlagring som varar över 100 år. Detta är problematiskt inom jordbruket, eftersom det är svårt att förplikta jordbrukare till vissa metoder på ett visst område ens för årtionden. Olika metoder har därför utvecklats för att hantera varaktighetsrisken inom markanvändningssektorn, t.ex. buffertar, partiell kompensation och tillfälliga enheter.
Undvikande av dubbelräkning För koldioxidmarknadens trovärdighet måste man kunna garantera att samma reduktionsenhet inte ingår i flera parters beräkningar. I Finland räknas exempelvis en stor del av kolsänkorna från beskogning som ett nationellt mål. Problemet med dubbelräkning har då lösts så att till exempel ett enskilt företag kan göra klimatpåståenden. I sådana fall finansierar de kolsänkor och kan uppge att de har påskyndat Finlands klimatmål.
Inom jordbruket kunde dubbelräkning ske till exempel om ett företag i livsmedelskedjan inkluderar det kol som binds i marken vid odlingen av sina egna råvaror i sin produkts koldioxidavtryck, samtidigt som jordbrukaren säljer reduktionsenheter från samma åkerskiften på den frivilliga koldioxidmarknaden.
Även ur odlarens synvinkel finns det utrymme för förbättringar på den frivilliga koldioxidmarknaden. Odlaren kan få stå för kostnaderna för de certifikat som krävs och de plattformar som används. Certifieringssystemen utvecklas ständigt, så förändringarna och osäkerheten i dem försvårar situationen för både jordbrukaren och företagen som köper reduktionsenheterna. Den som förbinder sig till vissa kriterier bör kunna lita på att de förblir desamma under en rimlig tidsperiod.
Det är möjligt att odlarna i framtiden utöver kolinlagring också kan få andra inkomstkällor från olika effekter av regenerativt jordbruk, såsom ökad biologisk mångfald.
Du har nu gått igenom materialet i kapitel 3 förutom kapitlets sluttest. Markera det här stycket som avklarat och fortsätt sedan till kapitlets sluttest.
Som källa till kursen har använts Onlinekursen Grunderna i regenerativt jordbruk som finns på https://www.bsag.fi/sv/grunderna-i-regenerativt-jordbruk/. Du hittar mer information om ämnena i det här kapitlet i onlinekursens kapitel 3, 4 och 10.