Du måste registrera dig och logga in för att göra proven, genomföra kursen och få ett diplom.
3.2 Hur säkrar vi morgondagens skördar?
Miljöfrågorna vi talat om hittills påverkar också ekonomin och hela samhället. Det finns även andra ekonomiska fördelar med regenerativt jordbruk, då vi ser på effekterna ur en synvinkel som innefattar gårdarna och livsmedelskedjans övriga företag. Till näst ska vi ta en titt på några exempel på hur regenerativt jordbruk kan bidra till att lindra den ekonomiska situationen för olika aktörer i livsmedelskedjan.
Vi låter jordbrukarna berätta. Se på videon där Piia och Petri Jokela berättar om hur de har upplevt fördelarna med regenerativt jordbruk på sin gård i Nurmijärvi.
Lyssnar man på odlare som gått in för regenerativt jordbruk är budskapet tydligt: en viktig anledning till att man börjar med regenerativt jordbruk är ekonomin. De regenerativa jordbruksmetoderna ökar skördesäkerheten.
Regenerativt jordbruk för ökad resiliens
I samband med regenerativt jordbruk talas det ofta om förbättrad resiliens, dvs. kristålighet eller förmågan att klara av en förändring. Resiliens är en viktig del av en regenerativ framtid. Resiliens i det här sammanhanget innebär förmågan hos ett visst ekosystem, till exempel en åker, att motstå störningar och sedan återhämta sig. Ett resilient ekosystem kan till och med förbättras efter en störning.
Jordbrukare och samhället i stort har också behov av resiliens. Resiliens innebär säkrare skördar för jordbrukarna, leveranssäkerhet för livsmedelskedjans företag, och försörjningsberedskap för samhället.
Hur många skördar har vi kvar?
Du har kanske stött på påståenden i nyhetsrubriker om att mänskligheten bara har 60 skördar kvar. Detta skulle innebära att vi bara har några årtionden kvar till global hungersnöd. Sådana påståenden är förmodligen överdrivna. Men det betyder inte att jorderosion och försämrad markhälsa är uppenbara problem för vårt samhälle.
Erosionen framskrider i varierande takt globalt sett. Daniel Evans har studerat markens livslängd i en omfattande studie. Forskarna baserar sina uppskattningar på omfattningen av utarmningen av värdefull och näringsrik matjord. Enligt studien har 16 procent av den konventionellt brukade och aktivt odlade åkermarken en livslängd på mindre än 100 år, 50 procent en livslängd på 1000 år och resten en livslängd på mer än 5000 år. Det är inte möjligt att fastslå hur många skördar som finns kvar i världen, eftersom markkvalitet och skötselmetoder varierar kraftigt.
Det är oroväckande hur snabbt våra marker utarmas. För att skydda odlingsbar mark och säkra livsmedelsproduktionen måste de rådande jordbruksmetoderna förbättras enligt forskarna. Metoder som används inom regenerativt jordbruk, såsom växttäcke året runt och minimering av jordbearbetning, bekämpar erosion och förbättrar markens skick. I studien uppskattades inte ett enda åkerskifte med växttäcke underskrida 100 år.
Källa: Daniel Evans et al. (2020). Soil lifespans and how they can be extended by land use and management change.
Klimatförändringarna är inte ett framtidsscenario eller ett hot, utan en rådande omständighet. Även om vissa områden fortfarande har klarat sig med ganska små förändringar, har odlingsförhållandena på många platser förändrats avsevärt. Även om vi försöker stävja klimatförändringarna måste vi därför hitta sätt att klara oss i de förändrade förhållandena.
På åkrarna syns klimatförändringarna till exempel i att växtperioderna blivit längre. På så sätt kommer det också att medföra nya möjligheter för jordbruket, särskilt i de nordliga regionerna. De föränderliga odlingsförhållandena till följd av klimatförändringarna försvårar dock framför allt jordbruket. Extrema väderfenomen som hetta, torka och kraftiga regn ökar och väderförhållandena blir svårare att förutse.
Regenerativt jordbruk kan bidra till en bättre anpassning till de förändrade förhållandena, bland annat på följande sätt. Klicka för att vända bilden.
Resiliens gäller inte bara åkrar utan hela samhället. Fördelarna med regenerativt jordbruk i andra led i livsmedelskedjan återspeglas inte bara i producenternas välmående och leveranssäkerheten, utan också sett ur ett bredare perspektiv. När man sköter om marken och odlarna har det bra, kommer det också att finnas mat i framtiden. Och inte vilken mat som helst, utan mångsidig, hälsosam och närproducerad mat vars ursprung och produktionskedja kan spåras.
Skördesäkerheten ökar också genom en mångsidig växtföljd, som är en av metoderna inom regenerativt jordbruk. Det gynnar inte bara marken, utan även jordbrukaren – och hela livsmedelskedjan. När skörden inte är bunden till en enda gröda är verksamheten också mer ekonomiskt hållbar. Mångsidigare grödor jämnar ut arbetstopparna för jordbrukarna och minskar de ekonomiska riskerna.
Genom att ta hand om markhälsan säkerställs produktiviteten för kommande generationer. Regenerativt jordbruk är därför en långsiktig åtgärd. När vi lämnar våra åkrar i lite bättre skick än då vi fick dem, duger de att odla på även i framtiden.
Markera detta avsnitt som slutfört och gå vidare till nästa avsnitt.