Du måste registrera dig och logga in för att göra proven, genomföra kursen och få ett diplom.
3.1 Miljöfördelar med regenerativt jordbruk
Vilka fenomen hör bilderna ihop med?
Den första bilden illustrerar konsekvenserna med klimatförändringarna. Den andra bilden handlar om förlusten av biologisk mångfald. På den tredje bilden ser vi ett övergött vattendrag. Alla som känner till följderna dessa fenomen oroar sig för om vi kommer att lämna eftervärlden en beboelig planet. Den goda nyheten är att man med hjälp av livsmedelsproduktionen kan påverka alla dessa fenomen.
Det finns knappast någon som inte alls har hört talas om klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och övergödningen av vattendragen. Men låt oss gå igenom vad dessa fenomen handlar om, vilken skada de kan åstadkomma och hur de hör ihop med jordbruket.
Klimatförändringarna
Vad innebär klimatförändring?
Läs eller lyssna.
Atmosfären fungerar som taket på ett växthus. Den släpper igenom en del av solens strålning och hindrar en del av den värme som strålas tillbaka från jordytan från att återvända till rymden. Den resulterande växthuseffekten värmer upp jordskorpan och klimatet. Den naturliga växthuseffekten upprätthåller gynnsam temperatur på jorden och är därför nödvändig för allt liv. Mänsklig aktivitet har dock påskyndat växthuseffekten och mer växthusgaser stannar i atmosfären. Detta ökar temperaturen och förändrar de naturliga processerna på jorden.
Ifall de nuvarande trenderna fortsätter kommer den globala uppvärmningen sannolikt att överskrida den kritiska gränsen på 1,5 grader mellan åren 2030–2052. De direkta effekterna av klimatförändringarna kommer att vara en ökning av extrema väderhändelser som hetta, torka och kraftig nederbörd. Detta kan till exempel att leda till förhöjda risker för dricksvatten och livsmedelsproduktion och till en ökning av infektionssjukdomar.
Hur kan regenerativt jordbruk hjälpa?
Läs eller lyssna.
I nuläget är åkermarkerna utsläppskällor, då mineraljordar i odlingsbruk släpper mer ut kol i atmosfären än vad de lagrar in. Regenerativa jordbruksmetoder ökar fotosyntesen och främjar markmikroberna. Växter binder kol i marken genom fotosyntesen. Mångsidiga och aktiva markmikrober binder i sin tu kol mer effektivt. Regenerativt jordbruk kan därför vända kolets riktning på åkrarna och förvandla marken från utsläppskälla till en kolsänka.
Forskning visar, att en stor del av åkrarna släpper ut mer kol från marken till atmosfären än vad de lagrar in.
På videon berättar Meteorologiska institutets vetenskapliga direktör Jari Liski om hur regenerativt jordbruk bidrar till att bekämpa klimatförändringarna.
Förlusten av biologisk mångfald
Vad innebär förlust av biologisk mångfald?
Läs eller lyssna.
Förlust av biologisk mångfald betyder både att populationer försvagas, det vill säga att antalet individer inom en art minskar, och att hela arter försvinner, med andra ord, utrotning. Förlusten av biologisk mångfald orsakas av att livsmiljöer för växter, djur och andra organismer försämras eller försvinner. Utdöenden orsakade av människan har ökat markant under de senaste åren och kallas nu för den sjätte massutdöendet. Den orsakas av till exempel överkonsumtion av naturresurser, förorening, överjakt och -fiske samt effekterna av klimatförändringarna.
Naturen är en helhet där alla organismer har en funktion. Dessa organismer bildar ekosystem. Människan – och livet på jorden i stort – är beroende av de ekosystemtjänster som de tillhandahåller, till exempel dricksvatten, andningsluft och mat. Om arter försvinner har vi ingen möjlighet att veta hur helheten fungerar. Förlusten av även en till synes obetydlig art kan få effekter som är svåra att förutse. Därför talar vi ofta om näringsväv. Om levnadsvillkoren för en organism i väven äventyras kan resten av organismerna i väven drabbas.
Hur kan regenerativt jordbruk hjälpa?
Läs eller lyssna.
För att må bra behöver markens näringsväv alla sina underjordiska aktörer, från svampar till nematoder, för att inte glömma de minsta protozoerna. En välmående mark är mångsidig, och de regenerativa jordbruksmetoderna upprätthåller mångfalden i den. Den biologiska mångfalden i åkermarken främjar även mångfalden i naturen runt omkring den. Regenerativt jordbruk förstärker också den biologiska mångfalden i åkermiljöerna och strävar efter att tillhandahålla ett brett utbud av livsmiljöer för olika arter.
Rapphönan ses som en indikator på biologisk mångfald i jordbruksmiljön. Tidigare var den vanlig fågelart, men dess population har minskat på grund av bland annat förändringar i jordbruksmiljön. Rapphönan är listad som en nära hotad art i hotbedömningen av arter. Regenerativa jordbruksmetoder, såsom växttäcke året om och mångsidig växtföljd hjälper beståndet av rapphöns att återhämta sig.
Varför är pollinatörerna oersättliga?
För att förstå betydelsen av ekosystemtjänster som naturen erbjuder gratis har man försökt göra uppskattningar av deras ekonomiska betydelse. Exempel på ekosystemtjänster som möjliggör odling är fotosyntes, jordmånsbildning och pollinering. Enligt vissa beräkningar har till exempel priset på pollinatörernas insats uppskattats till 426 miljarder euro per år. Sådana uppskattningar är dock bara teoretiska. De flesta ekosystemtjänster – såsom pollinatörernas arbete – kan egentligen inte köpas för pengar.
Tre fjärdedelar av världens odlingsväxter behöver pollinatörer, eller drar åtminstone nytta av dem. Honungsbiet gör bara en del av pollineringsjobbet, de vilda pollinatörernas arbete minst lika viktigt. Enligt uppskattningarna är arbetet utfört av de viktigaste vilda pollinatörernas, alltså vildbinas, lika mycket värt som honungsbinas.
Antalet pollinatörer har minskat kraftigt de senaste åren, åtminstone i Europa och Nordamerika. Albert Einstein lär ha sagt att mänskligheten skulle ha fyra år kvar att leva ifall pollinatörerna försvann.
Scenarier av det slaget har fått oss fundera på om vi kunde ersätta pollinatörerernas arbete. Om vi människor tog över insekternas jobb med hjälp av penslar skulle vi kunna pollinera blommorna på omkring 5–10 fruktträd per dag. Vissa menar att tekniska lösningar kunde vara till hjälp. Men vi kan inte förlita oss på robotbin för pollinering, tänk bara på vilken miljöpåverkan pollinatörsrobotar skulle ha. Det verkar alltså som om det billigaste, eller snarare det enda, alternativet är att se till att naturen fortsätter att förse oss med sina pollineringstjänster i framtiden.
Övergödningen av vattendragen
Vad innebär övergödningen av vattendrag?
Läs eller lyssna
Eutrofiering innebär en ökning av mängden näringsrikt organiskt material i vattendrag. När näringsämnen såsom kväve och fosfor läcker ut i vattendragen, ökar mängden av till exempel alger. Stränder kan växa igen och mängden växtplankton kan öka. Detta orsakar försurning och rubbar ekosystemets balans i vattendragen. Vattnen kan inte längre stå för föda och livsmiljöer för en stor del av dess organismer.
Även om arter som blågröna alger och karpfiskar trivs i övergödda vatten, innebär det för de flesta arter att deras livsvillkor förstörs. Övergödning är därför ett hot mot den biologiska mångfalden i vattendragen. Naturligtvis har det även sin verkan på rekreation vid sjöar och hav, samt båttrafik.
Hur kan regenerativt jordbruk hjälpa?
Läs eller lyssna
Jordbruket orsakar eutrofiering av vattendrag. Många regenerativa jordbruksmetoder kan minska riskerna för övergödning. Genom att sörja för ett grönt växttäcke året om och en god markstruktur kan man minska erosionen och därigenom avrinningen av sediment och näringsämnen till vattendragen.
En åkermark med god struktur fungerar som en tvättsvamp. Den har en bra vattenhållningsförmåga, så att vattnet och de näringsämnen det för med sig inte sköljs ut i vattendrag. Regenerativa jordbruksmetoder strävar efter att förbättra markhälsan, vilket minskar behovet av gödsel- och bekämpningsmedel.
Faktorer som påverkar åkerns vattenhushållning: till vänster en åker i dåligt skick, till höger en åker i gott skick. Jordar i gott skick har en hög vattenhållningsförmåga, medan åkrar i dåligt skick har högre ytavrinning, fosforutlakning (P) och även avrinning genom täckdiken.
Källa: Tuomas Mattila, 2023, Cover crops and soil loosening are key components for managing P and C stocks in agricultural soils
Gå nu igenom det du lärt dig och fortsätt sedan med att göra uppgiften nedan.