Du måste registrera dig och logga in för att göra proven, genomföra kursen och få ett diplom.
Det allra viktigaste i regenerativt jordbruk är att odlaren känner sina åkrar. Det lönar sig att börja med att kartlägga vattenhushållningen, markpackningarna och markens egenskaper på varje åkerskifte. Markobservationerna slutar dock inte där. Åkerskiftena ska undersökas regelbundet för att se om det har skett några förändringar. Detta ska inte göras bara från traktorhytten. En spade är ett viktigt verktyg för den som odlar regenerativt.
Nu ska vi bekanta oss närmare med ämnet genom några exempel på hur man som odlare kan kontrollera sina åkrars tillstånd. Samtidigt kan du testa dina kunskaper i grundläggande fakta om åkrar.
Har du hört talas om daggmasktestet? Kanske inte, men att hålla ett öga på mängden daggmaskar är en nyttig vana för jordbrukare. Kan du gissa vad mängden daggmaskar berättar om åkermarken och hur många daggmaskar det ska finnas i ett spadtag välmående åkerjord?
Daggmaskar är en utmärkt indikator på markhälsa och mängden organiskt material i jorden.
Testet är bäst att utföra när daggmaskarna är aktiva. Du kan vara nöjd med resultatet om det finns fyra slingrande daggmaskar i en spade jord.
Ett sätt att observera jorden är iaktta dess struktur. Gissa i vilkendera hand håller jordprovet som tyder på att jorden mår bra?
Markens smulor, eller aggregatstruktur, säger mycket om markhälsan.
Runda, små och porösa smulor, som de i den vänstra handen, är vanligtvis ett gott tecken. Kantiga, kompakta och släta smulor indikerar i sin tur en jord med sämre struktur och mindre mullhalt.
Detta är kanske ett mindre typiskt sätt att kontrollera åkrarnas skick, men om ett par bomullskalsonger som legat nergrävda i en åker ser ut så här efter några veckor, är det då ett bra eller ett dåligt tecken?
Det är ett mycket bra tecken!
Det visar att det förekommer rikligt med aktiva markorganismer. Ju aktivare markorganismerna bryter ner organiskt material, till exempel bomull i kalsonger, desto bättre fungerar markekosystemet. I det här fallet ger håliga kalsonger orsak till glädje.
När de grundläggande sakerna på åkrarna är i skick är det bara att sätta igång. Här följer fyra exempel på de mest typiska metoderna som används inom regenerativt jordbruk.
Att odla botten- och fånggrödor är kanske det enklaste och förmånligaste sättet att gå över till regenerativt jordbruk. Botten- och fånggrödor är växter som odlas samtidigt med huvudgrödan, eller efter att den skördats. De producerar vanligtvis inte en skörd som säljs.
Växtföljd innebär att ett- och fleråriga växter samt växter av olika släkten odlas så mångsidigt som möjligt och att man undviker att odla samma gröda på samma skifte under på varandra följande år.
Markbearbetning utförs endast när det är nödvändigt och vid rätt tidpunkt. Stora maskiner ska inte köras på våta åkrar. Där det är möjligt begränsas jordbearbetningen till det översta jordlagret och tajmas så att ett nytt växttäcke kan anläggas strax efter bearbetningen.
Detta är möjligt även på växtodlingsgårdar genom samarbete med djurhållningsgårdar, till exempel i samband med vallodling, gödselspridning och bete. Tillförsel av vall och organiskt material ger markorganismerna näring och goda levnadsförhållanden.
Du kanske lägger märke till att det egentligen handlar om metoder som använts sen urminnes tider. Men vilka fördelar har dessa åtgärder? Innan du läser vidare, tänk på de tre principerna för regenerativt jordbruk och fundera utifrån dem på åtgärderna som illustrerades på bildkorten. Varje åtgärd främjar minst en av principerna för regenerativt jordbruk, dvs. mer
1) fotosyntes
2) markmikrober
3) skydd av marken
Vilka principer tror du att åtgärderna på bildkorten hör ihop med? Efter att du funderat på det, klicka på knappen/rubrikerna för att läsa mer och även få odlarens syn på saken.
En av de viktigaste åtgärderna inom regenerativt jordbruk är att hålla åkrarna växttäckta under en så stor del av året som möjligt. Växttäcket kan utökas till exempel genom att lägga till vall, höstsådda och fleråriga grödor i växtföljden, samt med hjälp av botten- och fånggrödor.
Ett växttäcke på åkrarna har till exempel följande fördelar.
Nu får vi höra Tuomas Näppilä från Kestilä gård berätta om varför han tycker att det är viktigt att sörja för markhälsan, t.ex. med hjälp av växttäcke:
Ett viktigt sätt att förbättra markhälsan och återvinningen av näringsämnen är att odla ett mångsidigt urval av grödor. Detta kan göras genom att göra växtföljden mångsidigare eller genom att utnyttja botten- och fånggrödor. En god idé är att inkludera grödor med djupa rötter som förbättrar markstrukturen i växtföljden. Mångsidiga växtrester stöder också ett mångsidigt mikrobsamhälle i marken, vilket förbättrar markstrukturen. I takt med att marken blir mer poröst ökar skyddet för organismerna.
Då vi ville börja använda oss av ett mera mångsidiga bottengrödor var vi tvungna att fundera på vilka växter vi kunde använda som växtskyddsmedlen inte biter på. Det slutade med att vi sådde en andra sådd efter växtskyddsåtgärderna. Vi får se hur vi lyckas med det, troligen gör vi nya justeringar nästa år. Det dyker alltså upp nya frågor hela tiden, och då finjusterar vi igen. Det här är exakt den väg vi vill vara på.
Sirkku Puumala, jordbrukare, Verkatakkila gård, Vichtis
Jordbearbetning stör alltid jorden och minskar dess skydd för mikroberna. Felaktig eller dåligt tajmad jordbearbetning orsakar markpackning och ökar erosionen. Det går inte att ge någon allmän regel för lämplig mängd bearbetning. Hur mycket jorden behöver bearbetas påverkas bland annat av jordarten, ogräsläget, tjälen och markorganismerna. Därför ska man alltid noga överväga jordbearbetning. Med genomtänkt bearbetning som görs i rätt tid kommer man långt.
På videon kan du höra hurdana konsekvenser minskad jordbearbetning har haft för jordbrukaren Ilpo Markkolas gård i Tavastkyro
Inom regenerativt jordbruk strävar man efter att minska användningen av mineralgödsel och gynna
återvunnen gödsel och jordförbättringsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung. Det kan handla till exempel om stallgödsel, rötrester från biogas och växtrester. När gödsel sprids vid rätt tidpunkt och på rätt sätt förbättras aggregatstrukturen i åkern, åkern blir luftigare och håller kvar vatten bättre. Bete ökar också mångfalden av mikrober och därmed mångfalden både i marken och i den omgivande naturen.
Regenerativt jordbruk med både åkerbruk och djurhållning där animaliska näringsämnen cirkulerar som gödningsmedel, är fördelaktigt på många sätt. En god markhälsa utgör en buffert som upprätthåller skördekapaciteten, och därför behövs inte stora mängder kemikalier, vilket förbättrar hela livsmedelskedjans funktionsförmåga under krisförhållanden.
Jordbrukaren Jari Eerola, Setälä-Eerola gård, Tuulos
När du tänkte över fördelarna med exemplen ovan, märkte du kanske att många av åtgärderna stöder mer än en av de tre principerna för regenerativt jordbruk. Om inte direkt, så åtminstone indirekt. Regenerativt jordbruk är en helhet där enskilda åtgärder har ett flertal effekter. När olika åtgärder kombineras mångdubblas de positiva konsekvenserna.
Utöver de nämnda åtgärderna kan man inom regenerativt jordbruk enligt behov tillämpa till exempel skogsjordbruk, våtmarksodling i synnerhet på torvmarker, samt främja en mångsidig växtlighet kring åkrarna.
Kriterierna för regenerativt jordbruk hjälper jordbrukare och företag att åskådliggöra villkoren för den regenerativa odlingsverksamheten. BSAG, som utarbetat denna kurs, har utvecklat kritrierna i samarbete med företag, forskare och odlare på Carbon Action-plattformen. Kriterierna fungerar som praktiska redskap för att följa jordbrukarnas utveckling och odlingsverksamhet.
BSAG:s kriterier för regenerativt jordbruk siktar på att förbättra markhälsan på åkrarna och öka jordbruksmarkens kolinlagring. Kriterierna grundar sig på jordbrukarens kontinuerliga lärande och grundprinciperna inom regenerativt jordbruk: maximera fotosyntesen samt mikroberna och minimera jordbearbetningen.
Kriterierna bör alltid preciseras enligt produktionsinriktning och geografiskt läge.
Regenerativt jordbruk omfattar en bred samling metoder, och det finns inget entydigt recept som skulle fungera för alla åkrar. Varje odlare väljer de lämpliga åtgärderna för sin gård, sina åkrar och dess skiften. De beror på gården och situationen, därtill måste jordbrukaren välja sina åtgärder utgående från exempelvis jordart, odlingsgrödorna och väderförhållandena under växtsäsongen
Om du vill kan du ladda ner kriterierna för regenerativt jordbruk som tagits fram av BSAG
Du har nu gått igenom materialet i kapitel 2, förutom uppgiften i avsnitt 2.3 och sluttestet. Gå nu vidare för att göra uppgiften nedan.
Som källa till kursen har använts Onlinekursen Grunderna regenerativt jordbruk som finns på https://www.bsag.fi/sv/grunderna-i-regenerativt-jordbruk/ /. Du hittar mer information om ämnena i det här kapitlet i onlinekursens kapitel 1, 2, 5, 6, 7, 8 och 11.